”Som pappa är jag fullkomligt rättslös”, säger Roger. ”Jag duger bara till att betala underhåll. Mamman bestämmer allt. Och det värsta är att socialtanterna alltid står på mammans sida. De nonchalerar mig helt. De ser mig inte. Jag finns inte. Det känns som om myndigheterna för evigt har bestämt att mamman alltid är den bästa vårdnadshavaren.”
Tyvärr har Roger och andra pappor som längtar efter att få träffa sina barn inte lagen på sin sida. 2006 ändrades lagen. Ändringen innebar att om två föräldrar inte kan komma överens, ska vårdnaden enskilt hamna hos den ena föräldern (läs: mamman).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/elisabethoglund/article17277311.ab